Konster att må bra

Relationen dopamin, adrenalin och oxytocin
 
Jag var på en föreläsning av företaget Curatina där vi fick en mycket bra beskrivning av relationerna mellan  dopamin, adrenalin och oxytocin
Kortisol och adrenalin frigörs när vi blir upplever ett hot tex vi blir stressade för att vi har krav som vi upplever att vi inte klarar av att möta. Kroppen är skapt för att se och reagera på hot, förr var det ofta fysiska hot tex ett lejon på savannen, men det kan vara känslomässiga krav eller tidskrav, eller att känna att man inte räcker till. 
 
 Dopamin förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar motorik, vakenhet, glädje entusiasm, uppmärksamhet och motivation. Vill du se en kort summering av Dr Eric Berg om Dopamin som jag tycker ger en bra förklaring så finns här ett par minuter
 

När dopaminet flödar från hjärnans belöningssystem  får det oss att njuta. Det gör att vi aktivt anstränger oss för att få uppleva den behagliga känslan igen. Hjärnan belönar oss också med en dos dopamin när vi har löst en svår uppgift. Tyvärr kickar 

 belöningssystemet även igång njutning som är skadlig i längden. Alkohol, nikotin och andra beroendeframkallande droger ger ofta en kraftig frisättning av dopamin, liksom spelmissbruk och mat som dryper av fett och socker. Det samma gäller för likes på mobilappar som  instagram eller facebook,  se Barbara Jenningspå ted talks och  , Simon Sinekhär
Dopamin frigörs också av att vi är fysiskt aktiv, läs mer på 1177 
 
Det tredje hormonet i denna bild är oxytocin som gör oss trygga, lugna och som frigörs tex  vid beröring, sex och massage men även med yoga och meditation, att skratta, att ge bort gåvor frigör oxytocin och att kramas.Det finns sätt att frigöra oxytocin se ett klipp av en ung apotekate ge 13 tips på hur man ökar nivån av oxytocin,
Amning och att klappa husdjur är exempel på forskningsområden där oxytocins inverkan studerats. Läs mer om vårdhundar här 
 
Läs mer om oxytocin här, 
 

Försök hitta din egen balans. 

 
 
 Det var så intressant att fördjupa mig i ämnet att jag nog kommer skriva mer om detta! 



 


Arbetsmiljö - ny rapport "Arbetsorsakade besvär 2018" & Friska företag
Arbetsmiljöverket har sammanställt en rapport  "Arbetsorsakade besvär 2018" , i  den redovisas att 28 % av de intervjuade upplever trötthet, smärta och värk. Fler kvinnor än män, fler unga kvinnor än äldre kvinnor,  fler lågavlönade än högavlönade mår sämre.
Många av besvären anses orsakas vara hög arbetsbelastning. 
 
Av de 5 miljoner som jobbar, så blir det ca 1,4 M som har besvär pga förutsättningarna på  jobbet.
 
Av de med besvär
  • hade nästan 66% värk eller smästa pga arbetet - lika många kvinnor som män.
  • 7 av 10 anser att det är arbetsbelastning som är orsaken.
  • 1 av 3 har varit hemma pga sina problem 
När det gäller arbetsorsakad ohälsa finns skillnader  mellan könen, professor Göran Knäcklund från stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet förklarar lite kring rapporten. Tex att det skijer sig åt mellan kvinnor och män i undersökningen därför att  de olika könen ofta arbetar inom olika brancher och att kvinnor ofta har större ansvar för hushållsarbetet (ibland kallat det obetalda arbetet) . Mätningar visar att kvinnors arbetsvecka kan bli upp till 70-80 timmar. Kvinnor arbetar dessutom ofta i yrken som tar hand om människor och det är ofta emotionellt krävande. I dessa yrken är det dessutom vanligt med liten påverkansmöjlighet.
 
kolla denna 5 minuters film om rapporten här länk
 
Vad ska man göra då ?
arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete (på nästan hälften av våra arbetsplatser pågår inget systematiskt arbetsmiljöarbete - det är ju lite skrämmande)
 Och som vanligt så  rekommenderas aktiviteter  som är på individnivå -  tex 
Ta tid för 
  • Vila
  • Återhämtning 
  • Avkoppling
 
 
Forskningsprojektet Hälsa och Framtid visade att det finns en röd tråd i friska företag. Friska företag utmärks bland annat av ett gott ledarskap och av att erbjuda människor mening i arbetet
Prevent ger ut en  bok "nycklar till friska företag" som beskriver forskningsprojektets resultat. Länk
I undersökningen hade de friska företagen 3 gånger mindre sjukfrånvaro. Det var kombinationen av faktorer som spelade roll inte en specifik faktor.
 
Vill du läsa forskningen så finns mer info här i länken det finns lite skillnader mellan privata företag och myndigheter men kort sagt jobbar friska företag med :
  • gott och nära ledarskap  (här avses att man valde ledare med social kompetens, det fanns ledarskapsprogram, ledare som stöttar varandra)
  • möjlighet till kompetensutveckling (bred syn på kompetensutveckling)
  • feedback / kommunikation  (både formella och informella kommunikationsvägar, ledningen vill ha direktkontakt och feedback från medarbetare)
  • delaktighet i förbättringsarbete (företagets värderingar är välkända och inarbetade, tydliga processer för förbättringsarbete och bemanning för det)
  • stöd i form av prioritering när arbetsbelastningen blev för hög
  • systematiskt arbetsmiljöarbete (koll på nyckeltal och orsaker till sjukfrånvaro, mm) 
Den här forskningen var en stor input till min egen C-uppsats (läs den gärna ) och det imponerar på mig att forskarna kommit på hur de skulle hitta de friska företagen. Man samarbetade med Alecta, ett  företag som samarbetar med företagen ang. tjänstepensioner. 

Arbetslivet är en del i hälsohjulet
 


Kost för att må bra i Magen & Hjärnan
 
 
Jag var vegan i slutet av 70-talen och för att summera det lite kort kan jag säga att det inte var nån barnlek.  Jag var tex på hälsoresa till Alma Nissen och fick i en veckas tid dricka potatis avkok och fasta på äpplen och vitlök. - oj som jag stank vitlök efter den veckan. Jag var inte den enda som var där läs mer om Anna Grönlunds positiva erfarenheter av den kosten   Det slutade för min del med att jag blev semi-vegetarian och har nu under lång tid ätit både fisk och svensk fågel tillsammans med den vetetariska kosten. Just fet fisk anses vara bra, men även medelhavskost anses idag som det "rätta". Livsmedelsverket rekommendera att vi äter fisk och skaldjur 2-3ggr per vecka. Det är då viktigt att variera sig och dessutom vara vaksam var fisken kommer ifrån. 
 Jag är helt säker på att min kroniska sjukdom är mindre dålig motför vad den varit om jag hade haft andra kostvanor, men det är ju inget jag kan bevisa. 
 
Forskaren Björn Sundström vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet menar att "Frukt, bär och grönsaker är goda källor till mineraler, vitaminer och anti­oxidanter, allt det behöver de med inflammatoriska sjukdomar."  
En annan, stor Harvard-studie visar samband mellan risken för depression med inflammationsdrivande mat som sockrade drycker, vitt mjöl och margarin.(risken ökade med mellan 29 -41 %) Det som  däremot tycks skydda är vin, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. Läs mer i länken 
 
Reumatologen Lars Sköldstam säger att "det är viktigt att laga sin egen mat, för att undvika färdiglagat och onödigt salt. och Ju mindre intresserad du är av vad du äter och din livsföring, desto sämre äter du. Att leva slarvigt är riskabelt." läs mer i artikeln 
 
Under en mycket stressig period i mitt liv fick jag förmånen att träffa hälsorådgivaren Lola Svedenbäck(klicka på länken så hittar du henne) som införde AjurVedisk lära in i  mitt liv. Detta inlägg ska inte ta upp allt fint med AjurVeda utan fokusera på kost.
 
En sak som Lola lärde mig var att hälsa till stor del handlar om matsmältning. Om mat transporteras för fort genom kroppen så hinner vi inte ta upp näringsämnena. Om maten däremot transporteras för långsamt genom kroppen så kan det bildas slaggprodukter och dessa kan då ligga kvar i kroppen. Det här påverkar oss negativt.
Hur får man då en fungerande mage och matsmältning,  AjurVediska knep är enkla, tex att om man fryser mycket - låt bli att äta kall mat 😉 inte rocket science precis men jag gillar verkligen kall mat. Vad gör man då - jo jag bör dricka något varmt till. 
Om man alltid är varm (som gubben min) ja kanske varm soppa inte är den bästa av idéer. 
Inom Ajur Veda grupperar man in människor i tre grupper (Vata, Pitta och Kapha) och ger olika kostråd till olika personer, jag tycker att det är en tilltalande tanke för allt passar inte alla.Förutom råd om vad man ska äta så ges också råd om när på dagen det passar att äta. Det finns Ajur Vediska kokböcker tex denna Maten är min medicin: ayurveda i ditt kök (klicka på länken och se ett smakprov ur boken) 
 
Men inte bara magen påverkas av vad vi äter, näringsfysiologen Kristina Andersson skriver boken Ät hjärnsmart – maten och knepen som gör dig smartare, gladare och skyddar mot åldrande. I den skriver hon om hur hjärnan påverkas, när vi äter för mycket processad mat, mättat fett, transfetter, socker och salt ökar risken för övervikt, diabetes och andra välfärdssjukdomar. Hon beskriver även risken för demens och depression och sist men inte minst så blir vi tröttare och trögare på att lära oss nya saker.
 
Dr Richard Blonna menar att kroppen kan bli fysiskt stressad av att äta fel och han menar att man kan behöva ändra sin kosthållning som ett steg i att må bättre och vara mindre stressad. Att äta giftfritt kan vara ett steg, man kan även reducera mängden mat som innehåller  E-nummer, för mycket socker, salt osv. Re-organize är ett av hans 5R för mindre stress i kroppen. Blonna menar att det är stressigt för kroppen att äta sånt som innehåller "gifter" och han tycker vi bör tänka om, helt enkelt omorganisera vad vi stoppar i kroppen. 
 
Läs mer om magen och Ajurveda i tidningen Må bra  i en artikel där Eva Forsberg Schinkler skriver att  "ett problem i dagens samhälle,  är att många av oss har tappat förmågan att känna hunger. Vi har en neuros kring att aldrig vara hungriga, som gör att vi äter oavbrutet. Äter du för ofta hinner kroppen inte smälta maten"
 
En av mina vänner uttrycker vår gemensamma utmaning med småätandet så här -
"Man måste ju inte ha nått i munnen hela tiden" - Jag tycker det är så klokt !
 
 
Kost är en del i hälsohjulet