Konster att må bra

Hör du till de 46% som har hälsofarligt dålig kondition?
 
Nära hälften, 46 procent, av svenskarna i yrkeslivet har en hälsofarligt dålig kondition.
 (promenad på isen)
 
Gränsen för riskabelt dålig kondition är att inte klara tio minuter lång promenad i rask takt utan att vila . 
Kolla artikeln och filmen på DN.se Filmen handlar om träning efter ålder, m
an menar att är man ca 25 år så kan man träna nästan vad som helst,
Är man ca 45 bör man fokusera på de stora muskelgrupperna tex  träna bål- och rygg muskler
Är man ca 65 är det viktigt att träna kondition, styrketräning och balans för att ha muskler och skelett som inte stelnar till och som hjälper en att inte tappa balans och falla.
 
Att träna regelbundet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom (den sjukdomsgrupp som flest dör av  i Sverige). Dessutom minskar risken för andra folksjukdomar som diabetes och vissa typer av cancer. Läs mer från KI 
Myndigheters rekommendation till vuxna är att varje dag, vara fysiskt aktiva i 30 minuter. Intensiteten bör vara måttlig, vilket betyder, tex  rask promenad där man blir lätt anfådd och lite svettig.
Forskarna vet att vi ofta överskattar hur mycket vi rör på oss och därför tycker jag att ett aktivitetsarmband är mycket bra.
 
Olika aktivitetsarmband mäter olika saker tex steg, puls och sömn.  Man brukar säga att det är bra att komma upp i 10 000 steg om man är medelålders. Min (ingifte)  farbror som är 80+ fick rekommenderat av sin läkare att sikta på 2 000 steg per dag. 
 
Den här typen av statistik kan man ta ut ur sitt aktivitetsarmband om man synkroniserar det med en dator
 
Det finns även telefonappar som mäter steg. Men då gäller det ju att alltid ha med sig telefonen och inte lägga den åt sidan. 
Hör du till dem som sporras av att tävla med andra så har endel telefonappar som tex strava, runkeeper m. fl, utmaningar där man kan tävla mot sig själv eller andra. 
Tycker du inte om att tävla så finns t.ex.  TRappen som är en app där målet inte är att tävla utan att sporra varandra att träna mer, den är framtagen av Karolinska institutet, Uppsala universitet och Reumatikerförbundet, företaget We+ och Stockholms läns landsting. 
 
Jag tycker det är viktigast att hitta en träningsform som man tycker om och som är rolig. En person  kanske tycker om spinning medan en annan tycker om dans och en tredje vill skjuta pilbåge.
 
Kom ihåg att fysisk aktivitet ger många positiva effekter :
 Bilden sitter på väggen vid sjukgymnastiken på ett sjukhus i närheten.
 
Vill du ha stöd i att komma igång med träningen så hör av dig.
 
Fysisk aktivitet är en del av hälsohjulet
 
 
 
 
 


Vad är hälsofrämjande arbete och vad spelar roll för hälsan?
 Vad  säger världshälsoorganisationen om hälsa:
"Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysisk, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina strävanden och bli medvetna om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa skall därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron."
WHO Ottawa Charter on Health Promotion. Köpenhamn: WHO Europe 
 
2005 kom ett tillägg från WHO, denna gång genom "The Bangkok Charter for Health Promotion in a Globalized World". I tillägget förtydligas kopplingen till mänskliga rättigheter  och hälsans bestämningsfaktorer.
 
Vissa bestämningsfaktorer kan vi påverka  själva medan andra beror på gener, ytterligare andra beror på var vi bor och vilket samhälle vi lever i, är det tex krig eller fred i mitt land. Vi mår bättre om vi lever i ett land som ställer krav och stiftar lagar som påverkar hälsan som tex bilbälten, tandvård eller sätter gränser för gifter i mat. Lever jag i en familj  där jag inte har bra vuxenkontakt och där droger är vanligt kanske jag mår sämre än om jag lever i en familj utan droger med bra kontakt med de vuxna. Dahlgren och Whitehead beskrev detta 1991  i vad jag kallar  en "lök-lager"-bild.
 Bilden är tagen från folkhälsomyndighetens  dokument "Hälsans bestämningsfaktorer & målet för folkhälsan". Läs mer här
 
Bestämningsfaktorerna (förutom de genetiska) delas ibland in i levnadsvanor och livsvillkor. Olika levnadsvanor påverkar risken för många av de sjukdomar som utgör den största sjukdomsbördan i Sverige idag. Livsvillkoren påverkar i sin tur möjligheten till sunda levnadsvanor.
För vissa sjukdomar tar det länge att utveckla sjukdomen därför är det viktigt att följa även levnadsvanor och livsvillkor utöver de faktiska hälsoutfallen för att få en tydlig bild av hur hälsan i befolkningen ser ut och utvecklas över tid, (det är uppgiften för folkhälsomyndigheten)

Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som kvinnor och män eller socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsvanor. Regeringens mål inom folkhälsoområdet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Folkhälsan i Sverige är god och den utvecklas positivt för de allra flesta. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika sociala grupper. Det är viktigt att analysera och synliggöra skillnader i hälsa för att kunna öka jämlikheten i hälsa.

Folkhälsomyndigheten
 
Med olika typer av statistik kan man mäta hälsa, dra slutsatser och försöka åtgärda ojämlikhet i hälsa tex så har Folkhälsocentrum i Norrbotten konstaterat att "Om Norrbottningar fortsätter leva som nu skiljer det åtta år i förväntad livslängd mellan en pojke som föds i Haparanda och en pojke som föds i Danderyd. Det är inte ok."