Konster att må bra

En hobby - kan ses som ett vaccin mot demens och stress!
 
 
Dansa för livet - både hjärna och hjärta !
DNs vetenskapsskribent Karin Bojs förespråkar att dansa eftersom det förhindrar denens!  läs mer om forskningen som går ut på att det är bra därför att att man tränar fysiskt när man dansar , man träffas i ett socialt sammanhang och att man måste ha huvudet på skaft. Dessutom tränas balansen, och om man är äldre så får man dessutom en tillväxt i hippocampus istället för tvärt om. Äldre som dansade blev i undersökningen mer kreativa.
 
Från det vi fyller 65  fördubblas risken för demens var 5:te år, och vid 85 är det ca 1/3 som är påverkad av demens. Tur nog så minskar demens  i europa. Och allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan också. Så
  • håll dig fysiskt aktiv,
  • håll en hälsosam vikt,
  • håll koll på ev högt blodtryck och ev diabetes  och
  • se till att ha kul på jobbet. Om du har ett långtråkigt monotont jobb så är det högre risk att få demens så då är mitt råd- se till att ha sju jäkla kul på fritiden!  eller om du kan lyssna på något intressant i lurar under tiden du jobbar 
 
Pyssla för att stressa av?
Just nu finns det många olika pysseltrender som ex målarmöcker för vuxna, långsam matlagning från egna råvaror tex pulled pork, tryckkokning, stoppa korv och baka surdegsbröd av egenmatad jäst.
 
Varför gör vi allt detta - ja för att koppla av och få vara i ett flow  
Att sticka, virka, sy, ja nästan vilket handarbete som helst blir som ett slags mindfullness-träningspass. Det finns många hantverk (tex quiltar, flaskskepp och skyttegravskonst) av soldater och krigsveteraner och forskningen menar att det fyller en funktion att motverka stress och PTSD. Även i studier med de med kronisk trötthets syndrom och depression kunde forskarna se att människor blev gladare och fick bättre självkänsla av handarbete. Forskningen visade också att ett gäng stickare kände sig rent lyckligare och att de kände att de åstadkommit något, förutom den sänkta stressen. Även quiltare mådde bättre av sin hobby.  Detsamma gällde även om man höll på med mer "manstypiska" hobbys som tex träarbeten.
Även bland de som höll på med handarbete så såg man att de ofta mådde bra av att vara med i ett socialt sammanhang. Jag föreslår en quiltgrupp eller en snickargrupp, jag har provat båda och förordar dem.
 
Om vi använder dr Richard Blonnas 5Rs of stress så är handarbete en form av Relax och dans en form av Release.
 
 
Så ska nu alla börja sticka, quilta eller dansa - nja jag tror det är bäst att hitta sin egen hobby, där man kan gå in i sin egen värld en stund och fokusera på nått och fullkommligt känna flow.
Men jag kan rekommendera både zumba och Luleå linedancers om du vill dansa och om du vill quilta  så rekommenderar jag Rikstäcket och  Quilterian i Luleå.

Arbetsmiljö - ny rapport "Arbetsorsakade besvär 2018" & Friska företag
Arbetsmiljöverket har sammanställt en rapport  "Arbetsorsakade besvär 2018" , i  den redovisas att 28 % av de intervjuade upplever trötthet, smärta och värk. Fler kvinnor än män, fler unga kvinnor än äldre kvinnor,  fler lågavlönade än högavlönade mår sämre.
Många av besvären anses orsakas vara hög arbetsbelastning. 
 
Av de 5 miljoner som jobbar, så blir det ca 1,4 M som har besvär pga förutsättningarna på  jobbet.
 
Av de med besvär
  • hade nästan 66% värk eller smästa pga arbetet - lika många kvinnor som män.
  • 7 av 10 anser att det är arbetsbelastning som är orsaken.
  • 1 av 3 har varit hemma pga sina problem 
När det gäller arbetsorsakad ohälsa finns skillnader  mellan könen, professor Göran Knäcklund från stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet förklarar lite kring rapporten. Tex att det skijer sig åt mellan kvinnor och män i undersökningen därför att  de olika könen ofta arbetar inom olika brancher och att kvinnor ofta har större ansvar för hushållsarbetet (ibland kallat det obetalda arbetet) . Mätningar visar att kvinnors arbetsvecka kan bli upp till 70-80 timmar. Kvinnor arbetar dessutom ofta i yrken som tar hand om människor och det är ofta emotionellt krävande. I dessa yrken är det dessutom vanligt med liten påverkansmöjlighet.
 
kolla denna 5 minuters film om rapporten här länk
 
Vad ska man göra då ?
arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete (på nästan hälften av våra arbetsplatser pågår inget systematiskt arbetsmiljöarbete - det är ju lite skrämmande)
 Och som vanligt så  rekommenderas aktiviteter  som är på individnivå -  tex 
Ta tid för 
  • Vila
  • Återhämtning 
  • Avkoppling
 
 
Forskningsprojektet Hälsa och Framtid visade att det finns en röd tråd i friska företag. Friska företag utmärks bland annat av ett gott ledarskap och av att erbjuda människor mening i arbetet
Prevent ger ut en  bok "nycklar till friska företag" som beskriver forskningsprojektets resultat. Länk
I undersökningen hade de friska företagen 3 gånger mindre sjukfrånvaro. Det var kombinationen av faktorer som spelade roll inte en specifik faktor.
 
Vill du läsa forskningen så finns mer info här i länken det finns lite skillnader mellan privata företag och myndigheter men kort sagt jobbar friska företag med :
  • gott och nära ledarskap  (här avses att man valde ledare med social kompetens, det fanns ledarskapsprogram, ledare som stöttar varandra)
  • möjlighet till kompetensutveckling (bred syn på kompetensutveckling)
  • feedback / kommunikation  (både formella och informella kommunikationsvägar, ledningen vill ha direktkontakt och feedback från medarbetare)
  • delaktighet i förbättringsarbete (företagets värderingar är välkända och inarbetade, tydliga processer för förbättringsarbete och bemanning för det)
  • stöd i form av prioritering när arbetsbelastningen blev för hög
  • systematiskt arbetsmiljöarbete (koll på nyckeltal och orsaker till sjukfrånvaro, mm) 
Den här forskningen var en stor input till min egen C-uppsats (läs den gärna ) och det imponerar på mig att forskarna kommit på hur de skulle hitta de friska företagen. Man samarbetade med Alecta, ett  företag som samarbetar med företagen ang. tjänstepensioner. 

Arbetslivet är en del i hälsohjulet
 


Forskning om - utbrändhet och arbetsmiljö!
Jag läser i tidningen Arbetsliv (#5, 2018) om ny arbetsmiljöforskning. Det är på samma tema som ett av mina tidigare blogginlägg om arbetsrelaterad stress. Området intresserar mig mycket och jag delar därför med mig av resultaten.
 
Forskare vid Lidköpings universitet anser det vara en myt att man kan kompensera höga krav med ökat handlingsutrymme och socialt stöd. Det är bra att man trivs med sina kollegor, sin chef och att man tycker att arbetsuppgifterna är roliga men det kan inte alltid väga upp för alltför hög arbetsbelastning och motstridiga krav (t.ex. krav på produktivitet mot krav på kvalitet). 
 
Forskningsresultaten visar på samma sak oavsett undersökt arbetsplats; för höga krav leder till utbrändhet oavsett hur stort handlingsutrymme eller hur gott socialt stöd man har. Det går inte att kompensera höga krav med positiva aspekter i arbetsmiljön. Arbete måste organiseras så att medarbetaren hinner göra det på arbetstid. 
 
Som medarbetare kan du  ställa dig frågan -  
har jag rimliga krav på mig? Och hur vet du det ? prova svara på följande frågor : 
  • hinner jag ta raster?
  • äter jag lunch i lugn och ro?
  • måste jag ta med aretet hem  för att hinna med?
  • sover du gott om nätterna eller vaknar du och oroar dig för jobbet (den frågan lägger jag själv lägga, den var inte med artikeln)
 Om du svarar nej på dessa frågor - ta ett samtal med din chef för att tydliggöra kraven och förändra arbetssituationen. 
 
En av forskarna, psykolog Anna-Carin Fagerling Ståhl menar att det krävs förebyggande arbete på organisationsnivå - Inte fler mindfulnesskurser
Det är precis vad jag har sagt och tyckt sedan jag skrev min uppsats. Vissa företag skickar medarbetare på sömnskolor, mindfunesskurser mm och det är ett sätt att ta tag i problematiken men det  lägger på ett  sätt delvis skulden på den enskilde. Det är inte rätt. Det kallas inom forskningen "victim blaming",dvs en indikation om att det kan vara personens egen fel.
Jag säger det igen, det är inte rätt!
Visst kan man som individ göra en del för att lära sig avslappning och visst ska man ta ansvar för sig själv men det viktigaste den enskilde kan göra här är att ta upp arbetsbelastningen med sin chef. Att möta och akut hjälpa den enskilde medarbetaren är ett perspektiv, sen behöver arbetsgivaren också se till ett annat perspektiv nämligen den organisatoriska dvs. se över förutsättningarna.
 
Arbetsmiljö är ett ansvar vi har tillsammans.
 
Studien pågick i 2 år och involverade 1722 personer från svenska arbetsplatser.
 
 
 Stress och sömn är en del i hälsohjulet