Konster att må bra

Kultur på remiss - vad är det ?
 
Kultur på remiss var ett nytt begrepp för mig. Det finns forskare som forskar på hur musik hjälper kroppen. Töres Theorell, är professor och läkare med specialite inom internmedicin, han visar i sin forskning att musik kan dämpa stressreaktioner och skydda oss mot skadliga effekter av stress.Töres förklarar det så här :
 När musiken varvar upp stiger pulsen, andningen blir snabbare och ytligare, blodtrycket stiger, stresshormonet adrenalin ökar, immunsystemet aktiveras och kroppens eget morfin, endorfin, aktiveras. Blir det alltför bullrigt blir tarmens rörelser kaotiska. Om musiken varvar ner reagerar kroppen på motsatt vis: pulsen sjunker, andningen blir långsammare och djupare. Blodtrycket sjunker och adrenalinet och kortisolet sjunker. Även magen lugnar ner sig.
 
Genom att spela och sjunga med andra känner du samhörighet och gemenskap. Pulsen stiger och  andningen blir långsam och regelbunden vid långa fraser. Hjärt- och lungfunktionen förbättras också. Halten av ”lugn-och-ro”-hormonet oxytocin stiger. Vagusnerven, kroppens eget antistressystem stimuleras. Att sjunga regelbundet i kör kan öka vår motståndskraft. Sång skapar ofta en känsla av ökad energi och avslappning och förbättrar då den upplevda livskvaliteten. 
 
Men smaken är olika, det som sänker stressen hos mig kanske inte berör dig alls, så man måste få välja själv.
 
Inte bara musik kan påverka kroppen positivt även annan kultur som tex dansterapi har visats ha effekt vid bland annat ätstörning, depression, trauman, adhd, Parkinsons sjukdom och demens. "Emotions in motion" var ett forskningsprojekt där, Ewa Aho Nyman, leg. psykoterapeut och dansterapeut, 2009 prövade dansterapi som behandlingsform för ungdomar med depressiva tillstånd,  Se mer på region Uppsalas hemsida  
Tidningen forskning & framsteg beskriver hur det fundgerar så här :   nervsystemen och immunsystemen är länkade till varandra, även våra tankar, känslor och inre bilder påverkar varandra. Det är det som vetenskapligt kan förklara delar av de helande mekanismerna som ligger bakom den dansande rörelsen. Vi vet också att vårt tänkande och vår föreställningsförmåga är kopplad till yttre rörelser som kan trigga fysiskt mätbara förändringar med hälsosam effekt. Dansen har genom sin icke-språkliga uppbyggnad möjlighet att nå de djupare delarna av hjärnan, den så kallade känslohjärnan, före förnuftshjärnan. Känslohjärnan är mycket snabbare än förnuftshjärnan på att ta emot stimuli vilket ger en mer avskalad och försvarslös respons. En snabb ökad känslomässig kontakt och medvetenhet ger energi och stimulerar hjärnan till ett intresse för inlärning. Det innebär att spontana dansrörelser som tar sig bakom hjärnans prefrontala försvarssystem faktiskt kan påverka inlärning och utbyta information på ett annorlunda sätt än med ordbaserade tekniker. 
 
Det finns dessutom något som heter  uttryckande konstterapi , det är då möjligt att använda alla olika kulturella uttryck , dans, musik, bild,drama och poesi. Syftet är att genom att vara konstnärligt kreativ bearbetar det som är psykiskt tungt. Margareta Wärja (uttryckande konstterapeut, psykoterapeut och filosofie doktor ) har i en avhandling visat  att kvinnor som genomgått en  cancerbehandling och drabbats av psykisk ohälso  kunde bli signifikant bättre genom konstterapi.  läs mycket mer på forskning .se
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress