Konster att må bra

Redovisningen av Unionens enkät om hur stressigt vi upplever våra arbeten får mig att vilja skriva detta inlägg. läs mer om resultatet från norrbotten i länken och om hela landet här 

Rekommendationer från EU

EU-OSHA = European Agency for Safety and Health at Work 

Rekommendationer  till arbetsgivare för att förebygga stress

1. att ge arbetstagarna tillräcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter,
2. att ge tydliga arbetsbeskrivningar,
3. att belöna arbetstagare för goda insatser,
4. att se till att arbetstagarna kan lämna klagomål och att ta dessa på allvar,
5. att ge arbetstagarna kontroll över sitt arbete,
6. att minimera de fysiska riskerna
7. att låta arbetstagarna delta i beslut som påverkar dem,
8. att anpassa arbetsbelastningar efter varje arbetstagares kunskaper och resurser,
9. att utforma uppgifterna så att de blir stimulerande,
10. att tydligt definiera arbetsroller och uppgifter,
11. att ge möjlighet till social interaktion, och
12. att undvika otydlighet när det gäller arbetssäkerhet och karriärutveckling.

Forskningen har identifierat följande faktorer som viktiga för en lyckad insats av stressförebyggande åtgärder på arbetsplatsen och det är tipsen till de fackliga representanter

1. en adekvat riskanalys,
2. en grundlig planering och stegvisa tillämpningar,
3. en kombination av åtgärder riktade mot arbetsorganisationen och mot arbetstagarna själva,
4. särskilt framtagna lösningar för enskilda arbetsplatser,
5. att de utövande personerna är rutinerade och åtgärderna stöds på bevis,
6.  dialog, partnerskap och delaktighet av arbetstagarna, och
7. upprätthållna förebyggande åtgärder och stöd från den högre ledningen

Läs mer i den uppsats som jag och Cillas skrev 2012 ang. organisatorisk stress

Att individer upplever stress vet vi, men kan det vara så att det finns stressade arbetsplatser? Ja naturligtvis kan det vara så. Självklart inser vi att tex arbetsplatser som  polis, brandkår (ja alla blåljus-myndigheterna) är stressiga. Där är ofta personalen utbildad för stress och kanske har de även inplanerad tid för återhämtning.

Det finns även andra arbetsplatser som är stressiga, om tex.organisationerna har blivit så slimmade att det blir stressigt, exempel är inom sjukvård där personalen ibland är för få för de arbetsuppgifter som ska skötas , eller inom barnomsorgen där det är för stora barngrupper som ska tas omhand.

Individers stressymtom kan grupperas i områdena fysiska, psykosociala, emotionella och kognitiva symtom.

Mentala

Får svårt att bestämma sig, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, dålig självkänsla, känsla av otillräcklighet

Känslomässiga

Överkänslig, blir irriterad arg och aggressiv, känner oro, kraftlöshet och håglöshet,får svårt att sova, kan även bil till ångest och depression

Fysiska

Trötthet, Matsmältningsproblem, illamående, Huvudvärk, Muskelvärk och hjärtklappning, panikångest , problem med mage och blodtryck
Stressymtomerna kommer från kroppens olika system; tex muskuloskeletala systemet, cirkulationsorganen, immunsystemet och endorkina system.

Beteendemässiga

Svårt att sova, byter kostvanor tex hoppar över lunchen, röker eller dricker mer, instabilitet i sociala relationer, tex man orkar inte umgås eller träffa människor, problem med sex

Organisationens stress

Organisationers symptom på arbetsrelaterad psykisk ohälsa skulle också kunna beskrivas i olika kategorier; Problem med de sociala relationerna, problem med personalen rent fysiskt, och till sist konsekvenser av de beteendeproblem som finns på företaget. Lär mer i länken

  Psykosociala symtom

•  Trakasserier,
• Sökande och utpekande av syndabockar
• Disciplinproblem,
• Samarbetssvårigheter och
• Konflikter

 Fysiska symtom

• Hög frånvaro
• Hög personalomsättning
• Ökade kostnader genom kompensation, hälsovård och
• Arbetsskador

 Konsekvenser

• Dålig tidhållning,
• Nedsatt produktivitet eller produktionsstörningar

  Folkhälsomål avseende stressförebyggande arbete

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren och arbetstagaren samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö, och på lämpligt sätt bedriva organiserad arbetsmiljöverksamhet.

Sverige har olika  folkhälsomål, i nummer fyra "Hälsa i arbetslivet" beskrivs riktlinjer för hur arbetsplatser ska arbeta för att förhindra ohälsa Enligt dessa riktlinjer bör arbetsgivare tillhandahålla god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö.

God arbetsmiljö innebär att   

• det ska finnas en balans mellan krav och den anställdes möjligheter att uppfylla kraven,
• arbetstakten anpassas till den anställdes aktuella arbetsförmåga,
• den anställde känner delaktighet, blir sedd och har möjligheter att utvecklas i sitt arbete
• arbetstagarna ska kunna hitta en naturlig balans mellan arbetsliv och det privata livet, vilket är en grundförutsättning för återhämtning och för att kunna prestera fullt ut på alla plattformer i livet utan att behöva riskera hälsan och välbefinnande.

Bestämningsfaktorer för hälsa i arbetslivet

 

Tekniskt/fysiska faktorer är de som kan orsaka olyckfall, t.ex. brist på skyddsanordningar.

Fysikaliska faktorer på en tjänstemannaarbetsplats kan vara buller från fläktar, vibrationer, belysning, klimat eller strålning.

Kemiska faktorer berör t.ex. kemikalier,

Biologiska faktorer kan vara utsatthet för mikroorganismer, smittor eller genmanipulerade ämnen.

De Ergonomiska faktorerna rör anpassning av arbetets krav till individens fysiska och mentala förutsättningar, t.ex. arbetsställningar, ensidigt upprepat arbete och tidskrav.

Med Psykosociala faktorer avses anpassning av arbetets krav till individens psykologiska och sociala förutsättningar, t.ex. möjligheter till kontroll och socialt stöd, prestationskrav, handlingsutrymme, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och våld på arbetsplatsen.

Organisatoriska faktorer dessa berör t.ex. ledarskap, ensamarbete och utvecklingsmöjligheter. Där de tre sista faktorerna ofta glider in i varandra,

 Bestämningsfaktorer kan också beskrivas i dessa delar. Det som i samhället  regleras av lagar, sådant som regleras på arbetsplatsen eller företaget.  

Bestämningsfaktorer för arbetslagen kan vara hantering av kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, ensamarbete och utvecklingsmöjligheter samt ett icke aggressiv ledarskap även  tillräcklig tillgång till resurser samt motiverade medarbetare. Det arbetsklimatet påverkas negativt av mobbning, trakasserier och höga krav.

Ytterligare faktorer som påverkar hälsan ligger på individnivå i form av arbetstid, prestationskrav, återhämtning mellan arbete och mellan arbetspass, inflytande och delaktighet samt att få möjlighet att arbeta på dagtid.

Läs mer här 

 European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA).Stress och psykosociala risker.  http://Osha.europa.eu/sv/topics/stress/index_html

 European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA). Stress - definition och symptom . http://Osha.europa.eu/sv/topics/stress/index_html/definitions_and_causes

 https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4343b2918e304cc0a44378e5a46b6718/folkhalsa-andt-2-februari-2016-suzanne-nilsson.pdf

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska-mal/

Ekman, R. & Arnez, B. (2005). Stress : Individen Samhället Organisationen Molekylerna. (2.uppl.). Stockholm: Liber.