Konster att må bra

Varför det är så bra att ha hund !
Vi är hundvakt ett par dagar och jag njuter av tiden.
 
 
När man klappar en hund utsöndrar hjärnan vällusthormonet oxytocin, samtidigt höjs nivåerna av dopamin och serotonin, vilka får oss att må bra. Det kan vara en av orsakerna att vi säger att Hunden är människans bästa vän. Det är också trevligt med en kompis som "tvingar" en ut på promenad och dessutom vi vet att regelbunden motion  är bra för hälsan bl.a.    sänks blodtrycket och  kolesterolet. 
Hundar "arbetar" med att hjälpa oss människor på olika sätt , det finns läshundar, blindhundar, servicehundar, spårhundar av olika slag;  hundar som sårar blodsockerfall hos diabetiker (se videon), de som spårar olika typer av cancer(kolla länken ). Hundägare med olika slags funktionsnedsättningar kan utbilda sin egen hund till assistanshund (servicehund, signalhund eller medicinskt alarmerande hund  som t ex diabeteshund eller epilepsihund) läs mer om SoS som hjälper till att utbilda dessa hundar.
 
 
Listan med "arbetande" hundar är lång, ( kolla länken) tex. narkotikahundar, armehundar eller lavinhundar och det finns  hundar som spårar efter läskiga saker som mögel, minor eller bomber men också de som letar tryffel eller kantarell.
 
 Tänk så trevligt det är att mötas av en vän som alltid är glad att se en när man kommer hem.
  
läs mer i tidningen må-bra    eller i bloggen Doktor
Arbetsrelaterad stress - Tips till arbetsgivare och fackliga ombud

Redovisningen av Unionens enkät om hur stressigt vi upplever våra arbeten får mig att vilja skriva detta inlägg. läs mer om resultatet från norrbotten i länken och om hela landet här 

Rekommendationer från EU

EU-OSHA = European Agency for Safety and Health at Work 

Rekommendationer  till arbetsgivare för att förebygga stress

  1. att ge arbetstagarna tillräcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter,
  2. att ge tydliga arbetsbeskrivningar,
  3. att belöna arbetstagare för goda insatser,
  4. att se till att arbetstagarna kan lämna klagomål och att ta dessa på allvar,
  5. att ge arbetstagarna kontroll över sitt arbete,
  6. att minimera de fysiska riskerna
  7. att låta arbetstagarna delta i beslut som påverkar dem,
  8. att anpassa arbetsbelastningar efter varje arbetstagares kunskaper och resurser,
  9. att utforma uppgifterna så att de blir stimulerande,
  10. att tydligt definiera arbetsroller och uppgifter,
  11. att ge möjlighet till social interaktion, och
  12. att undvika otydlighet när det gäller arbetssäkerhet och karriärutveckling.

Forskningen har identifierat följande faktorer som viktiga för en lyckad insats av stressförebyggande åtgärder på arbetsplatsen och det är tipsen till de fackliga representanter

  1. en adekvat riskanalys,
  2. en grundlig planering och stegvisa tillämpningar,
  3. en kombination av åtgärder riktade mot arbetsorganisationen och mot arbetstagarna själva,
  4. särskilt framtagna lösningar för enskilda arbetsplatser,
  5. att de utövande personerna är rutinerade och åtgärderna stöds på bevis,
  6.  dialog, partnerskap och delaktighet av arbetstagarna, och
  7. upprätthållna förebyggande åtgärder och stöd från den högre ledningen

Läs mer i den uppsats som jag och Cillas skrev 2012 ang. organisatorisk stress

Att individer upplever stress vet vi, men kan det vara så att det finns stressade arbetsplatser? Ja naturligtvis kan det vara så. Självklart inser vi att tex arbetsplatser som  polis, brandkår (ja alla blåljus-myndigheterna) är stressiga. Där är ofta personalen utbildad för stress och kanske har de även inplanerad tid för återhämtning.

Det finns även andra arbetsplatser som är stressiga, om tex.organisationerna har blivit så slimmade att det blir stressigt, exempel är inom sjukvård där personalen ibland är för få för de arbetsuppgifter som ska skötas , eller inom barnomsorgen där det är för stora barngrupper som ska tas omhand.

Individers stressymtom kan grupperas i områdena fysiska, psykosociala, emotionella och kognitiva symtom.

Mentala

Får svårt att bestämma sig, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, dålig självkänsla, känsla av otillräcklighet

Känslomässiga

Överkänslig, blir irriterad arg och aggressiv, känner oro, kraftlöshet och håglöshet,får svårt att sova, kan även bil till ångest och depression

Fysiska

Trötthet, Matsmältningsproblem, illamående, Huvudvärk, Muskelvärk och hjärtklappning, panikångest , problem med mage och blodtryck
Stressymtomerna kommer från kroppens olika system; tex muskuloskeletala systemet, cirkulationsorganen, immunsystemet och endorkina system.

Beteendemässiga

Svårt att sova, byter kostvanor tex hoppar över lunchen, röker eller dricker mer, instabilitet i sociala relationer, tex man orkar inte umgås eller träffa människor, problem med sex

Organisationens stress

Organisationers symptom på arbetsrelaterad psykisk ohälsa skulle också kunna beskrivas i olika kategorier; Problem med de sociala relationerna, problem med personalen rent fysiskt, och till sist konsekvenser av de beteendeproblem som finns på företaget. Lär mer i länken

  Psykosociala symtom

  •  Trakasserier,
  • Sökande och utpekande av syndabockar
  • Disciplinproblem,
  • Samarbetssvårigheter och
  • Konflikter

 Fysiska symtom

  • Hög frånvaro
  • Hög personalomsättning
  • Ökade kostnader genom kompensation, hälsovård och
  • Arbetsskador

 Konsekvenser

  • Dålig tidhållning,
  • Nedsatt produktivitet eller produktionsstörningar

  Folkhälsomål avseende stressförebyggande arbete

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren och arbetstagaren samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö, och på lämpligt sätt bedriva organiserad arbetsmiljöverksamhet.

Sverige har olika  folkhälsomål, i nummer fyra "Hälsa i arbetslivet" beskrivs riktlinjer för hur arbetsplatser ska arbeta för att förhindra ohälsa Enligt dessa riktlinjer bör arbetsgivare tillhandahålla god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö.

God arbetsmiljö innebär att   

  • det ska finnas en balans mellan krav och den anställdes möjligheter att uppfylla kraven,
  • arbetstakten anpassas till den anställdes aktuella arbetsförmåga,
  • den anställde känner delaktighet, blir sedd och har möjligheter att utvecklas i sitt arbete
  • arbetstagarna ska kunna hitta en naturlig balans mellan arbetsliv och det privata livet, vilket är en grundförutsättning för återhämtning och för att kunna prestera fullt ut på alla plattformer i livet utan att behöva riskera hälsan och välbefinnande.
Det ska finnas förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö på alla arbetsplatser så att de anställda ska kunna behålla hälsan under en hel yrkeskarriär.

Bestämningsfaktorer för hälsa i arbetslivet

 Övergripande bestämningsfaktorer för hälsa i arbetslivet kan struktureras i olika ämnesområden.
 

Tekniskt/fysiska faktorer är de som kan orsaka olyckfall, t.ex. brist på skyddsanordningar.

Fysikaliska faktorer på en tjänstemannaarbetsplats kan vara buller från fläktar, vibrationer, belysning, klimat eller strålning.

Kemiska faktorer berör t.ex. kemikalier,

Biologiska faktorer kan vara utsatthet för mikroorganismer, smittor eller genmanipulerade ämnen.

De Ergonomiska faktorerna rör anpassning av arbetets krav till individens fysiska och mentala förutsättningar, t.ex. arbetsställningar, ensidigt upprepat arbete och tidskrav.

Med Psykosociala faktorer avses anpassning av arbetets krav till individens psykologiska och sociala förutsättningar, t.ex. möjligheter till kontroll och socialt stöd, prestationskrav, handlingsutrymme, kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och våld på arbetsplatsen.

Organisatoriska faktorer dessa berör t.ex. ledarskap, ensamarbete och utvecklingsmöjligheter. Där de tre sista faktorerna ofta glider in i varandra,

 

 

 Bestämningsfaktorer kan också beskrivas i dessa delar. Det som i samhället  regleras av lagar, sådant som regleras på arbetsplatsen eller företaget.  

Bestämningsfaktorer för arbetslagen kan vara hantering av kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, ensamarbete och utvecklingsmöjligheter samt ett icke aggressiv ledarskap även  tillräcklig tillgång till resurser samt motiverade medarbetare. Det arbetsklimatet påverkas negativt av mobbning, trakasserier och höga krav.

Ytterligare faktorer som påverkar hälsan ligger på individnivå i form av arbetstid, prestationskrav, återhämtning mellan arbete och mellan arbetspass, inflytande och delaktighet samt att få möjlighet att arbeta på dagtid.

 

 

Läs mer här 

 European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA).Stress och psykosociala risker.  http://Osha.europa.eu/sv/topics/stress/index_html

 European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA). Stress - definition och symptomhttp://Osha.europa.eu/sv/topics/stress/index_html/definitions_and_causes

 https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4343b2918e304cc0a44378e5a46b6718/folkhalsa-andt-2-februari-2016-suzanne-nilsson.pdf

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska-mal/

Ekman, R. & Arnez, B. (2005). Stress : Individen Samhället Organisationen Molekylerna. (2.uppl.). Stockholm: Liber.

 
20 Oktober är Internationella osteporosdagen
Jag tillhör gruppen av personer som är i riskzonen för att utveckla benskörhet som jag kallar det eftersom det är ett enklare ord än osteporos.  Mitt korticonintag är orsaken till att jag är i i riskzon. Jag har varit på bentäthets-röntgen en gång hittills men kommer att få upprepa det vartefter jag blir äldre, sjukdomen är vanligtvis sällsynt före 55 års ålder men blir vanligare ju äldre man blir. 
 

Två viktiga orsaker till benskörhet är tobaksrökning och fysisk INaktivitet. Det kvinnliga könshormonet östrogen är viktigt för skelettets styrka hos kvinnor, liksom testosteronet hos männen. Att som kvinna ha passerat klimakteriet, särskilt om det skett tidigt, ökar risken. Brist på kalk och D-vitamin är också som orsaker.

Fler orsaker är vissa kroniska sjukdomar (exempelvis KOL, reumatiska sjukdomar, kronisk njursvikt och Cushings syndrom) som kan leda till skeletturkalkning. Detta kallas då sekundär osteoporos. Kvinnor drabbas oftare än män. typiskt nog ;)

Den medicinska behandlingen är i första hand kalk och D-vitamin, det är vad jag själv har fått. Ibland kan även så kallade bisfofonater i tablett- eller injektionsform kan behövas. De är läkemedel som kan öka skelettets kalciuminnehåll och minska risken för benbrott.  (läs mer på nätdoktorn)

Omkring 70 000 svenskar drabbas varje år av benbrott som man kan säga kommer av benskörhet. Det är onödigt många, skapar onödig smärta och ger onödiga kostnader. OsteoporosNytt (nr 3/2018) menar att sjuldommen är underbehandlad trots att det finns bra och billiga läkemedel . Att undersöka personer i riskgrupper för att snabbt kunna sätta in behandling är viktigt.
 
Skelettet förändras under en livstid både beroende på det genetiska arvet men även på grund av livsstil. Både fysisk aktivitet, alkohol och kost spelar en viktig roll.
 
FASS är den bok som hjälper läkare att välja medicin för en patient, FYSS är den bok som hjälper läkare att välja vilken fysisk aktivitet som passar en patient med en specifik diagnos. 
FYSSen säger  att  patienter bör träna muskelstärkande fysisk aktiviteter  i kombination med annan fysisk aktivitet som belastar skelettet. Även balansövningar rekommenderas för att undvika att man faller och då ev bryter något ben i kroppen. Konditionsträning och prommenader rekommenderas medan jogging inte rekommenderas pga fallrisker. 
 
Så vi kan  konstaterar  att träning är bra. Varierad kost med tillräckligt med vitaminer och mineraler är också nödvändigt. Tobak och alkohol är inte bra, Så igen återigen kommer hälsohjulet fram