Konster att må bra

Hör du till de 46% som har hälsofarligt dålig kondition?
 
Nära hälften, 46 procent, av svenskarna i yrkeslivet har en hälsofarligt dålig kondition.
 (promenad på isen)
 
Gränsen för riskabelt dålig kondition är att inte klara tio minuter lång promenad i rask takt utan att vila . 
Kolla artikeln och filmen på DN.se Filmen handlar om träning efter ålder, m
an menar att är man ca 25 år så kan man träna nästan vad som helst,
Är man ca 45 bör man fokusera på de stora muskelgrupperna tex  träna bål- och rygg muskler
Är man ca 65 är det viktigt att träna kondition, styrketräning och balans för att ha muskler och skelett som inte stelnar till och som hjälper en att inte tappa balans och falla.
 
Att träna regelbundet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom (den sjukdomsgrupp som flest dör av  i Sverige). Dessutom minskar risken för andra folksjukdomar som diabetes och vissa typer av cancer. Läs mer från KI 
Myndigheters rekommendation till vuxna är att varje dag, vara fysiskt aktiva i 30 minuter. Intensiteten bör vara måttlig, vilket betyder, tex  rask promenad där man blir lätt anfådd och lite svettig.
Forskarna vet att vi ofta överskattar hur mycket vi rör på oss och därför tycker jag att ett aktivitetsarmband är mycket bra.
 
Olika aktivitetsarmband mäter olika saker tex steg, puls och sömn.  Man brukar säga att det är bra att komma upp i 10 000 steg om man är medelålders. Min (ingifte)  farbror som är 80+ fick rekommenderat av sin läkare att sikta på 2 000 steg per dag. 
 
Den här typen av statistik kan man ta ut ur sitt aktivitetsarmband om man synkroniserar det med en dator
 
Det finns även telefonappar som mäter steg. Men då gäller det ju att alltid ha med sig telefonen och inte lägga den åt sidan. 
Hör du till dem som sporras av att tävla med andra så har endel telefonappar som tex strava, runkeeper m. fl, utmaningar där man kan tävla mot sig själv eller andra. 
Tycker du inte om att tävla så finns t.ex.  TRappen som är en app där målet inte är att tävla utan att sporra varandra att träna mer, den är framtagen av Karolinska institutet, Uppsala universitet och Reumatikerförbundet, företaget We+ och Stockholms läns landsting. 
 
Jag tycker det är viktigast att hitta en träningsform som man tycker om och som är rolig. En person  kanske tycker om spinning medan en annan tycker om dans och en tredje vill skjuta pilbåge.
 
Kom ihåg att fysisk aktivitet ger många positiva effekter :
 Bilden sitter på väggen vid sjukgymnastiken på ett sjukhus i närheten.
 
Vill du ha stöd i att komma igång med träningen så hör av dig.
 
Fysisk aktivitet är en del av hälsohjulet
 
 
 
 
 


Kost för att må bra i Magen & Hjärnan
 
 
Jag var vegan i slutet av 70-talen och för att summera det lite kort kan jag säga att det inte var nån barnlek.  Jag var tex på hälsoresa till Alma Nissen och fick i en veckas tid dricka potatis avkok och fasta på äpplen och vitlök. - oj som jag stank vitlök efter den veckan. Jag var inte den enda som var där läs mer om Anna Grönlunds positiva erfarenheter av den kosten   Det slutade för min del med att jag blev semi-vegetarian och har nu under lång tid ätit både fisk och svensk fågel tillsammans med den vetetariska kosten. Just fet fisk anses vara bra, men även medelhavskost anses idag som det "rätta". Livsmedelsverket rekommendera att vi äter fisk och skaldjur 2-3ggr per vecka. Det är då viktigt att variera sig och dessutom vara vaksam var fisken kommer ifrån. 
 Jag är helt säker på att min kroniska sjukdom är mindre dålig motför vad den varit om jag hade haft andra kostvanor, men det är ju inget jag kan bevisa. 
 
Forskaren Björn Sundström vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet menar att "Frukt, bär och grönsaker är goda källor till mineraler, vitaminer och anti­oxidanter, allt det behöver de med inflammatoriska sjukdomar."  
En annan, stor Harvard-studie visar samband mellan risken för depression med inflammationsdrivande mat som sockrade drycker, vitt mjöl och margarin.(risken ökade med mellan 29 -41 %) Det som  däremot tycks skydda är vin, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. Läs mer i länken 
 
Reumatologen Lars Sköldstam säger att "det är viktigt att laga sin egen mat, för att undvika färdiglagat och onödigt salt. och Ju mindre intresserad du är av vad du äter och din livsföring, desto sämre äter du. Att leva slarvigt är riskabelt." läs mer i artikeln 
 
Under en mycket stressig period i mitt liv fick jag förmånen att träffa hälsorådgivaren Lola Svedenbäck(klicka på länken så hittar du henne) som införde AjurVedisk lära in i  mitt liv. Detta inlägg ska inte ta upp allt fint med AjurVeda utan fokusera på kost.
 
En sak som Lola lärde mig var att hälsa till stor del handlar om matsmältning. Om mat transporteras för fort genom kroppen så hinner vi inte ta upp näringsämnena. Om maten däremot transporteras för långsamt genom kroppen så kan det bildas slaggprodukter och dessa kan då ligga kvar i kroppen. Det här påverkar oss negativt.
Hur får man då en fungerande mage och matsmältning,  AjurVediska knep är enkla, tex att om man fryser mycket - låt bli att äta kall mat 😉 inte rocket science precis men jag gillar verkligen kall mat. Vad gör man då - jo jag bör dricka något varmt till. 
Om man alltid är varm (som gubben min) ja kanske varm soppa inte är den bästa av idéer. 
Inom Ajur Veda grupperar man in människor i tre grupper (Vata, Pitta och Kapha) och ger olika kostråd till olika personer, jag tycker att det är en tilltalande tanke för allt passar inte alla.Förutom råd om vad man ska äta så ges också råd om när på dagen det passar att äta. Det finns Ajur Vediska kokböcker tex denna Maten är min medicin: ayurveda i ditt kök (klicka på länken och se ett smakprov ur boken) 
 
Men inte bara magen påverkas av vad vi äter, näringsfysiologen Kristina Andersson skriver boken Ät hjärnsmart – maten och knepen som gör dig smartare, gladare och skyddar mot åldrande. I den skriver hon om hur hjärnan påverkas, när vi äter för mycket processad mat, mättat fett, transfetter, socker och salt ökar risken för övervikt, diabetes och andra välfärdssjukdomar. Hon beskriver även risken för demens och depression och sist men inte minst så blir vi tröttare och trögare på att lära oss nya saker.
 
Dr Richard Blonna menar att kroppen kan bli fysiskt stressad av att äta fel och han menar att man kan behöva ändra sin kosthållning som ett steg i att må bättre och vara mindre stressad. Att äta giftfritt kan vara ett steg, man kan även reducera mängden mat som innehåller  E-nummer, för mycket socker, salt osv. Re-organize är ett av hans 5R för mindre stress i kroppen. Blonna menar att det är stressigt för kroppen att äta sånt som innehåller "gifter" och han tycker vi bör tänka om, helt enkelt omorganisera vad vi stoppar i kroppen. 
 
Läs mer om magen och Ajurveda i tidningen Må bra  i en artikel där Eva Forsberg Schinkler skriver att  "ett problem i dagens samhälle,  är att många av oss har tappat förmågan att känna hunger. Vi har en neuros kring att aldrig vara hungriga, som gör att vi äter oavbrutet. Äter du för ofta hinner kroppen inte smälta maten"
 
En av mina vänner uttrycker vår gemensamma utmaning med småätandet så här -
"Man måste ju inte ha nått i munnen hela tiden" - Jag tycker det är så klokt !
 
 
Kost är en del i hälsohjulet
 
 
 
 
 
 
Stressreduktion genom att reducera det som stressar - Reduce
Måste du göra allt det där som du gör?
Måste DU göra det? Och MÅSTE det överhuvudtaget göras? 
 
Ibland kan det vara bra att ta på sig ett par nya (påhittade) glasögon och betrakta sig själv och det man tycker är självklart. 
Ibland är det bra att byta ut ordet måste mot ordet vill
Jag måste laga mat åt familjen, kan ifrågasättas på många sätt. 
Måste du laga mat? 
- Man kan äta ute
-Man kan låta familjen vara med och laga maten,
-Man kan låta bli att laga nått och äta färdiglagad mat tex fil eller gröt
Om du fortfarande tänker att du måste laga mat, så tänk, nog låter det väll roligare att säga "jag vill laga mat åt familjen" 
För att reducera stress kan man försöka att reducera det som stressar en och för att göra det förklarar dr
Richard Blonna lite mer : det finns olika kategorier av stress,
 
Kategori 1 - Den man kan undvika. Om man vet att det är mycket trafik i storstan och det stressar en att köra i tät trafik, så kan man ta bussen och på så sätt undvika stress. 
 
Kategori 2 -Den stress som man inte kan/vill undvika. Låt säga att man gärna vill ha en biljett till en konsert och enda sättet att få en är att personligen köa utanför biljettluckan i timmar innan försäljningen öppnar - Man vet redan innan att man kommer att bli stressad av att att stå i kön, men man vill ha biljetten och står därför kvar.
 
Kategori 3 Den stress man inte kan förutse, kontrollera eller undvika. tex ett trafikkaos efter vägen när man har en viktig tid att passa. denna kategori kan man inte kontrollera. 
- slösa inte energin på kategori 3 -  utan fokusera på att hantera kategori 1 eller 2.
 
Blonna menar att man kan börja skriva en dagbok över vad som stressar en och också fundera på vilken kategori (1,2 eller 3)det är för att sedan reflektera över hur man kan hantera den.
 
Kanske kan man se en stressor som en utmanning istället för ett oöverkomligt krav.
 
Ofta sägs stress bestående av tre komponenter
1, En stressor (det som stessar en)-
2,hur hjärnan tolkar stressen och
3 hur vi sedan agerar på stressen. vår stressrespons (som jag beskrev mer om i mitt blogginlägg Arbetsrelaterad stress - Tips till arbetsgivare och fackliga ombud) För att hantera stress bra, behöver kunna möta alla tre komponenter. 
 
Blonna tar exemplet med ett jobbprojekt, låt säga att man har fullt upp hemma och har fullt på jobbet och så får man erbjudande om ytterligare ett roligt projekt, det kan vara svårt att se det som en utmaning och inte som nya krav. Då behöver man förändra något annat runt om.  Man bör redusera något av de andra sakerna man gör för att ha energi kvar till det nya.
Mina egna reflektioner är att det är lättare sagt än gjort, för när man är som mest stressad så ser man oftast inte att man kan eller vill välja bort något. 
Det kan då vara bra att skriva dagbok och reflektera över vad man gör - vad som stressar en och hur man kan förändra det. I mitt eget fall har jag provat olika saker för att göra mindre saker och hinna det jag vill utan att känna stress. En sak var att jobba in lunchen för att hinna - det är inte sunt. Bättre var att  bestämma vem som skulle gå och vem som inte skulle gå på föräldramöten.
Där blev det för mig en sak mindre att göra. 
 
Gäller det jobbstress är det  mer rätt att tex prata med sin närmsta chef om prioriteringar i arbetsuppgifter. Vad kan man släppa helt, åtminstone under en period, tills något annat är klart.
  
Man kan också prata med en hälsocoach eller någon inom hälsovården för att få perspektiv på vad man gör och vad man känner, de har verktyg för att kunna hjälpa till.
 
När jag hälsocoachat människor har de ibland fått rita upp en vanlig dag med 24 timmar. Sedan har vi tagit bort 6-8 timmar för sömn och 8 timmar för arbetet +lunch och restid. Sedan har vi tittat på vad som är kvar och funderat på hur den används eftersom där under en hel vecka ska rymma att tvätta,städa,handla, ta hand om barn/föräldrar och laga mat och helst vara fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag. Det kan tyckas vara en löjligt enkel övning men att rita upp det synliggör ibland vad man vill förändra.
 
Reduce är ett av det 5-R som Blonna menar att man ska använda för att reducera sin stress. 
Se ett par av Dr Richard Blonnas många video´s här 
 
Vad är stress och hur hanterar man den - på engelska (sista minuterna är reklam för hans kurs)
 
Stress är del av hälsohjulet